Vad är en chargeback?
Kortutgivaren/kortutgivarna (dvs. ”banken”) och kortinnehavaren (dvs. ”konsumenten/betalaren”) kan bestrida en korttransaktion, även kallat ”kortreklamation” eller ”chargeback”.
När en konsument initierar en chargeback via sin bank kommer handlaren att meddelas. Handlaren har då möjlighet att dokumentera och bestrida chargebacken om de anser att skälet till chargebacken är felaktig (till exempel att betalaren fick rätt produkt/tjänst som han eller hon betalade för).
Kortutgivaren/banken kan också initiera en chargeback utan att kortinnehavaren/betalaren är involverad. Observera att handlaren inte nödvändigtvis har möjlighet att bestrida skälet till chargebacken.
Detta kan ibland förekomma vid e-handelstransaktioner, särskilt för abonnemangsbetalningar, eftersom återkommande abonnemangsavgifter kan försöka kringgå[1] stark kundautentisering/tvåfaktorautentisering. [https://shop.nets.eu/web/partners/psd2].
Om det finns ett chargeback-ärende med ett auktoriseringsproblem, vilket innebär att transaktionen inte har godkänts genom tvåfaktorautentisering, är det inte möjligt att bestrida detta.
Varför sker chargebacks?
De vanligaste anledningarna till att en kund bestrider en korttransaktion är
Bedrägeri: Detta inträffar när en obehörig person använder kortet för att göra ett köp.
Vänskapligt bedrägeri: Detta inträffar när en kortinnehavare bestrider en debitering i tron att den är bedräglig, men när den i själva verket inte är det. Den vanligaste orsaken till vänskapligt bedrägeri är förvirring över transaktioner, där kortinnehavaren inte känner igen en debitering på sitt kontoutdrag som han eller hon eller någon i hushållet har gjort.
Servicefrågor: I idealfallet skulle konsumenterna kontakta handlarna direkt för att lösa servicerelaterade problem, till exempel leveransförseningar eller skadade produkter. Vissa väljer dock att bestrida transaktionen för att få tillbaka pengarna istället.
Vi er i tvivl om ”kringgå” er den korrekte term i denne sammenhæng. I kildeteksten står der ”bypass”